Adventsmys

Igår på jobbet så hade vi adventsmys med elverna. Vi sjöng sånger och läste dikter. De tände även ljus. 


Alla fyra ljusen brinner pga dikterna. 

En mysig avslutning på veckan :) 


Rallylydnadsträning

Idag och igår har vi vart och tränat rallylydnad. 
Jag och smilla är anmälda till tävling i januari så nu måste vi träna mycket :) 

Det har gått bra. Jag har hittat moment som vi ska träna extra på :) 






Vi har även haft några hinder framme. Få får voffarna lite annat att tänka på :) 
Och såklart har det varit mycket bus och lek. 


Filmteam

Idag var ett filmteam hemma hos mig och filmade och ställde frågor. 
Det var spännande! Många omtagningar och olika tagningar från olika vinklar. 



Det är svårt att bete sig "normalt" framför en kamera. Speciellt när dom ber mig upprepa saker och ting. 
Det blir en aning stelt. 


Men hoppas det blir bra! 
Dom återkommer till våren och ska filma mer. 

Spännande är bara förnamnet! 
Jag har aldrig gjort nåt liknande! 


Köttmärkning - viktigt?

Nu är diskussionen igång igen om köttmärkning.
Vad vill vi som konsumenter se i hyllan?
Vill vi se vart djuret är fött, uppfött och slaktat?  
Eller nöjer vi oss med att få veta att djuret är uppväxt i EU? 
 
För mig är det otroligt viktigt att jag vet att köttet kommer från Sverige! Att jag VET att djuret är fött, uppfött och slaktat här! Jag skulle aldrig kunna köpa kött från tex, Holland, Tyskland eller Danmark.
 

Men varför vill jag inte köpa kött från dessa länder? 
Jo, jag vill vara frisk! Jag vill kunna känna lugnet, att när jag blir sjuk så kan jag få antibiotika som botar mig. I många länder (ex. Danmark, Holland) ger man djuren antibiotika i förebyggande syfte. För att de inte ska bli sjuka! 
I Sverige är detta förbjudet. 
Här ger man endast antibiotika till djuren om de är sjuka. Lantbrukaren får inte förvara mediciner hemma utan all medicinering sker på veterinärens inrådan. Veterinären kommer alltid ut till gården och undersöker djuret. Sen får man en exakt dos av den aktuella medicinen som man sedan ger djuret. 
 
I Danmark klipper man av grisarnas knorr pga att grisarna tuggar på varann. Det beror på att de är för många i boxarna och att de inte har någon halm. 
I Sverige har grisarna mer plats och de får ha knorren kvar. De har även halm att böka runt i. När jag var i Umeå och jobbade så gav vi grisarna en boll ibland. De älskade det! Det blev som en fotbollsmatch. De kunde även få papper som skulle slängas (vanliga A4) det älskade de att böka runt i och leka med tills det bara var smulor kvar. 
 
Det som kommer hända om ursprungsmärkningen försvinner är att transportföretagen vinner på detta. Även slakterierna. Då kan de få tag i billig råvara och slår ut den svenska lantbrukaren! 
 
Jag kommer alltid att köpa svenskt kött! Det är viktigt för Sveriges öppna landskap, för arbetsmarknaden och för miljön! 
 
 
 
Finland har en otroligt hög självförsörjningsgrad. Så även Tyskland! De bägge länderna har vart med om krig och vet att man måste ha mat. 
Vi i Sverige är bortskämda snorvalpar! Vi värnar inte ett dugg om våran självförsörjningsgrad! 
Om importen skulle styrpas, så skulle vi klara oss i ca en och en halv dag! (1.5) 
Pinsamt är vad det är! 
 
Så, vad vill du se på hyllan i framtiden på ICA!? Vill du se vart djuret är fött, uppförr och slaktat, eller räcker det med att veta att djuret kommer från EU? 
 
 
 

Dokumentär

SVT ska göra en dokumentär om trakorpulling. Ett filmteam var med i Laholm på tävlingen och filmade lite. 
 
På lördag kommer filmteamet hit! Dom ska intervjua mig och se vårt hus! 
 
Vi som knappt har några möbler! Vi sålde ju allt eftersom vi har så lågt i tak! Det är fortfarande lite halvkaos här. 
 
Tänk om det blir så att jag kommer få vara med i en dokumentär! Jisses! Det trodde jag inte när jag började med pulling för tre år sedan. 
 
Att denna dokumentär görs är otroligt bra för sporten. Vi vill ha fler som tävlar i 600kg klassen! =) 
 
 

Tack för mig!

Igår jag var på LRF Ungdomen Örebros årsmöte i kumla. Det var mitt sista möte som förtroendevald. 
Jag har valt att kliva av. 
Jag bor numer i Södermanland, och så känner jag att det är dags att gå vidare. Jag kan inte göra ett bra arbete när jag bor 16 mil bort. 
 
Jag har suttit i styrelsen i fyra år. När jag blev invald så var jag rädd. Jag kände ingen alls. Men hur svårt kunde det vara? Det värsta som kunde hända var ju att jag lärde känna folk. 
Och det är just det jag har gjort under dessa år! 
Från norr till söder känner jag LRFare! 
Min vänlista på facebook består mer och mer av LRF kompisar! 
 
Dessa fyra år har varit otroligt lärorika!  Jag har fått möjligheten att gå utbildningar och åka på konferenser, möten, stämmor osv. 
Jag har utvecklats mycket som person och har även fått jobba med saker jag brinner mycket för! Jag har fått hålla i utbildningar inom sociala medier. Jag har fått föreläsa om sociala medier. Jag har fått möjlighet att få påverka och visa hur viktigt det är med svensk mat! 
 
 
På LRF Ungdomens stämma så har jag hörts en del. Jag sitter och trycker på saker tills det kokar över. På darrig röst har jag tagit mod att stå i talarstol och pratat på storskärm! Jag har mötts av applåder och av suckar. Många långa diskussioner in på småtimmarna med LRF kollegor. 
 
Jag har haft otroligt kul och jag är så tacksam över förtroendet som jag har fått! Dessa fyra år har gett mig vänner och kontakter för livet! 
 
 
Här är gamla styrelsen tillsammans med den nya. 
 
 
Jag kommer inte lämna mitt medlemskap i LRF. Jag kommer fortsätta att diskutera på mina forum som twitter, bloggen och facebook. 
Jag brinner fortfarande för mina hjärtefrågor och kommer fortsätta driva dom.
Nästa steg är att gå på lokalavdelningens årsmöte. Det ska bli kul! Jag känner ju inte så många lantbrukare häromkring... än ;) 
 
TACK återigen för dessa fyra år! 
 
Lycka till nu och rocka gärnet Örebro!