Morgonprommis
Det är såååå befriande att vakna tidigt och häva sig ut i skogen innan alla andra har vaknat och tagit sig ut.
Få njuta av lugn. Tystnad. Stillhet. Solen. Fåglarna som kvittrar.
Detta med naturen är speciellt. Vilken inverkan den har på en. Själen får ro. Tankarna klarna. Nya idéer föds.
Man får rätsida på allt som det funderas på. Nya frågeställningar kommer.
Detta med att dra igång något eget växer.... Det känns så förlösande på något sätt.
Planer smids.
Telefonen går varm. Maila den, ringa och kolla upp det, fråga den personen.
Skriva upp viktiga nyckelpersoner för framtiden osv.
Men frågan återstår såklart: ska jag VÅGA?
Hoppa rakt ut. Utan skyddsnät. Bara rakt ut. Våga lita på magkänslan.
Många tankar. Många rädslor.
Men tänk också. Tänk om jag vinner? Att jag lyckas.
Att få leva drömmen.
Det är ju värt allt!
När jag är ute i naturen så blir jag så ledsen när jag hittar saker som detta. Spår
Efter människan.
Latheten! Att inte kunna ta med sig sitt skit.
Va tusan är detta?? Varför gör folk såhär? Det skadar djur och natur!
Snälla ni!
Ta med er ert skit hem igen!!
Hoppas ni får en underbar helg! ☀️☀️☀️
